Om det som vi verkligen behöver nu.

Det blir söndag och barnen drar. Brorsdottern hem till den lilla staden och barnet till sin far. Han ska spendera höstlovet där. Vi som är kvar här hemma arbetar med att checka av punkter från en lista. Tvättar, putsar skor, vattnar blommor, köper en bok.

Vi behöver inte äta riktig mat till middag idag, säger min man och tvingar med mig ut för att köpa prosciutto och salami, olika ostar, kex och marmelad. Tvättmaskinen snurrar och på sängen ligger kläder i olika konstellationer. Jag ska snart öppna arbetsdatorn och jobba ett par timmar, men det känns inte särskilt hemskt.

Jag tror att det är för att det ligger en semesterkänsla över oss. En längtan och en iver. Jag vill bara jobba bort måndagens alla måsten. Vill komma hem från jobbet imorgon och hälla upp ett glas vin, långsamt packa resväskan och ställa den att vänta i hallen. Duscha, måla naglarna, plocka fram reskläderna. Vara sådär resivrig tillsammans med min man.