Så blir det söndag. Jag drar på mig tröjan som blev min för några veckor sedan. Den är i mossgrön ull och var min mans tills den råkade följa med en fin trettio in i tvättmaskinen och blev alldeles för liten. Nu bor jag i den nästan jämt. Bär den till jeans och kostymbyxor och kjol. Just idag har jag den över en tunn klänning.
Alla våra söndagar ser likadana ut. Långsam morgon, frukost i soffan i sällskap av en bok att läsa eller en bok att skriva, kaffe flera gånger om och sävliga samtalsämnen. Musik i bakgrunden, okammat hår och ljus som brinner ut på matbordet.
Vid lunch står vi på trottoaren utanför vår port, som alla söndagar. Går till Metropol och tittar på gamla saker, som varje söndag. Jag kommer på att en lampa med målad porslinsfot borde pryda vårt vardagsrumsfönster, men min man förstår inte storheten i det. Inte än, men han kommer snart att göra det.
Vi promenerar in i Östermalm. Går vi tre på rad längs de gamla husen. Köper korv i baguette någonstans där folk flockas runt den lilla kiosken och korven dröjer i tjugo minuter. Kaffe i handen och på väg till det sista stoppet. Handlar till en gryta med kyckling, kantareller och potatis. Han står framför skärbrädorna och kastrullerna, jag dammar och barnet dammsuger.
Och nu är vi tillbaka där vi startade dagen och avslutar den lika långsamt. Barnet som läser, jag som skriver, mannen som googlar glesbygdskavajer eftersom jag sa att jag tycker att det är fint. Jag vet inte när jag någonsin skulle använda en sån, men det är verkligen fint.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar