Härda ut bara lite till

Det är så kallt, så kallt, så kallt. Utomhus och inomhus, för vårat gamla stenhus hinner inte med när temperaturen dalar. Hänger tillfälligt undan rocken för inte heller den klarar de allra kallaste graderna, tar istället fram min tunga päls. Kan inte ha päls på huvudet och päls på kroppen, så rotar fram min stickade kashmirmössa istället.

Promenerar på kalla trottoarer, har kappan över axlarna när vi äter lunch på dragiga caféer, behåller pälsen och mössan på när vi spenderar tio minuter vid ett högt fönsterbord på Subway medan barnet trycker en macka. Tar av tumvantarna i skinn för att rota fram nycklarna och fryser så att handen omedelbart behöver försvinna in i jackfickan.

Dricker te varje kväll, duschar varmt och länge, drömmer om kakelugn och badkar, knycker filten från fåtöljen i hemmakontoret eftersom den är allra varmast, säger flera gånger om dagen att det bara är februari och kanske en stund i mars kvar, sen sopas trottoarerna, näsorna vänds mot solen, innan vi ens hunnit blinka dricker vi rosévin.

Vilar på söndag

Säger till barnet när vi borstar tänderna på söndagskvällen att det bara är att hålla i sig, för nu startar en vecka som kommer löpa fort. En måndag med kvällsföreläsning på hans schema och min enda kväll utan andra planer än att träna och laga mat.

Sedan kommer en tisdag med lunchsquash, en klipptid och ett kvällsföredrag på Riddarhuset. Någonstans däremellan ska det rymmas att jobba samt även gärna finnas tid för smörrebröd, bubbel och kanske en liten tårtbit på Riddarhuset innan vi lär oss allt om historiens väg till adelskap.

På onsdagen är det AW på kontoret, temat är OS-invigning eftersom sportnördarna har bett om att vi ska streama OS i matsalen. Vi har bunkrat med snacks och dryck från Italien samt även tomtebloss som vår VD ska få jogga in i matsalen med, som vår alldeles egna invigning på såväl AW som OS.

Sedan har vi en ny dag och en ny AW. Eller ja, två AW, faktiskt. Första sker i direkt anslutning till jobbet med en väninna som vill avsluta vår gemensamma arbetsdag över ett glas vin och sedan har barnet och jag vår traditionella bokskrivarkväll på vår kvarterspub. Kommer promenera från det ena till det andra.

Och så kommer till sist fredagen och tid bara för min man. Barnet åker till sin pappa - vi har landat i att vardagarna spenderas hos oss och helgerna där - vilket ger oss obligatoriska veckoslut av romantik. 

Överlag en mycket bra vecka.

Helgen i maträtter

Jag har spenderat helgen i köket. Det var lusten som styrde mig dit. Kände redan när jag promenerade hem från kontoret på fredagseftermiddagen att jag ville låta huvudet komma ner i varv genom att hacka, skära, steka, fräsa, blanda, koka, röra.

Det blev en bolognese som fick puttra mellan arton och tjugoett. Duschade under tiden, bytte om till sidenpyjamasen, dammsög upp alla småstenar från hallgolvet, fluffade kuddarna i soffan, tände stearinljusen, snittade om blommorna i vasen på matbordet, läste lite i en av böckerna som ligger travade intill skivspelaren, smuttade på ett glas rödvin genom det hela.

Vaknade till en lördag och tänkte omedelbart på att gnida in en kyckling i ett smör med rosmarin, citron och dragon. Stompa potatismos och göra en gräddsås, bryna brytbönor i smör och rosta majs. Löpte några timmar senare linan ut, dessutom med ett pinot noir i glasen som en mycket passande prick över i:et.

Hade en nästan identisk upplevelse när jag sedan vaknade upp till söndagen, men då istället med fokus på vår nya tradition: söndagsefterrätt. Var sugen på fluff och choklad och något som kunde serveras i en coupe, vilket resulterade i att en chokladmousse blev avslutet på vår söndagsmiddag, i övrigt bestående av helstekt fläskfilé, potatisgratäng och skysås.

Svängde även ihop veckans lunchsoppor: rostad majssoppa och champinjonsoppa. Jag är kraftigt nedröstad gällande mängden vegetarisk mat som vi äter i vår familj, lever nämligen med två hårt tränande individer som hävdar att deras muskler kräver kött, därför äter jag alltid soppa gjord på grönsaker till lunch och så kan de fortsätta jobba på sin ändtarmscancer.

Januari som gick

Jag vaknar långt innan alarmet om morgnarna. Går upp och hämtar kaffe och läser en timme innan klockan till sist slår sju. Lyssnar på min mans djupa andetag, lägger ibland en hand på hans rygg bara för att känna hans hud.

Tar mig genom arbetsdagar som försvinner i en rasande takt, måste nästan alltid avsluta i lugn och ro hemma från soffan en timme på kvällen. Vi lagar mat tillsammans varje dag. Tränar och spelar squash, fikar och promenerar, köper böcker och läser en stund varje kväll. Kommer fram till att pussel inte är för oss, ger upp och packar ihop.

Det allra modigaste

Barnet har alltid vetat att han vill bli arkitekt. Han listade ut det redan som liten och vek sedan inte en tum från den planen. Inte förrän han började studera på universitet och det inte alls var som han hade tänkt sig och han kraschade i en enorm livskris.

Det som är så fint nu är att han faktiskt famlar sig fram kring vad han vill göra i livet. Det är dels fint eftersom han den första tiden efter kraschen inte ens kunde se en framtid, men det är också fint eftersom jag tror att det här famlandet är en del av att hitta sin egna vuxna identitet. För att kunna landa måste man söka och så vidare.

Han pratar om bibliotekarie och arkivarie, om att läsa historia och teologi, om att det kanske inte är omöjligt att skapa en framtid kring hans livs största intresse: grekisk mytologi. Att först studera själv och sen kanske föreläsa. Han har börjat skriva en bok om gudarna, för även om det kanske inte går att leva på att skriva böcker så går det åtminstone att drömma om det. Och det är kanske det finaste av allt, drömmandet.

Han har helt släppt planen på att bli arkitekt. Jag tror att det både är för att drömmen blev så nedsvärtad av året i Malmö, men också för att han genuint faktiskt inte längre vill bli arkitekt. Jag tänker ofta att det är det modigaste man kan göra, att inse när det är tid att släppa taget.

Tramsiga frukostar och intressanta vändningar

Vi sitter på ett av våra stammisställen, barnet och jag. I vanliga fall hänger vi här för AW (bubbel till mamman, fika till barnet) eller söndagsbrunch (pannkakor till honom, fattiga riddare till mig) men nu är det onsdagsmorgon och därför består sällskapet av gröt och dator. För mig åtminstone, barnet festar till det med pannkakor och en tjock bok om grekiska gudar.

Orsaken till att vi inte är hemma eller på kontoret är för att städning pågår i vårt hem. I mellanrummet mellan två olika städbolag använder vi upp timmar i tidbanken och bokar storstädningar på avrop och idag sker just en sån. Ändå fint att vara tvingade till caféfrukost samt att få ett extra nöje i att komma hem.

Den dröjer dock, hemkomsten, för barnet ska snart promenera till universitetet och jag ska åka ut till Arlanda för ett möte med sex kollegor som flyger in från övriga landet. Ett mycket spännande möte som kan innebära att saker tar en väldigt intressant vändning. Inser nu att jag borde ha laddat med en avokadomacka och inte en tramsig grötfrukost.

Januari och vintern

För någon vecka sen sa jag att jag var redo för januari och vinter. Att jag kunde tänka mig ett par månader med kyla som nyper i kinderna och snö som knarrar under stövlarna. Att få gömma mig i min långa kappa och med halsduken virad runt ansiktet.

Nu vill jag ta tillbaka det. Eller snarare säga tack och adjö till vintern. Snön under fötterna är inte längre mysig, bara kall, rocken känns tung och halsduken ger mig nackont. Jag känner mig klar med januari, tack så mycket.

Inser nu ironin i att januari är lika klar med mig men det innebär ju inte att vintern är det.

Fredag, lördag, söndag

Gymmet direkt efter jobbet: en halvtimme löpband, en halvtimme fria vikter, en halvtimme dusch och bastu. Leggings och min mans tröja redo i väskan. Tänder alla ljus, blandar varsin gin och tonic, sjunker in i en bok medan drinken varar. Skalar räkor, bygger en hög ovanpå bröd, sallad och majonnäs, korkar upp en flaska cremant.

Vaknar halv nio på lördagen, min man sover fortfarande. Hämtar kaffe och bok och stannar kvar under det stora dunfluffet i sängen. Tar oss till sist upp och ut. Går en sväng på stan, handlar saker till köket och sen dagens middag från olika småbutiker med sina nischer. Lägger en god stund på att hitta rätt rödpang till maten.

Säger att jag skulle vilja ha en direkt upprepning på stunden med gin och tonic och boken och får önskemålet beviljat. Duschar bort dagen, byter om till sidenpyjamasen och rullar upp håret i en knut. Fyller två rödvinsglas och tar plats bredvid min man i köket. 

Vaknar till en söndag. Min man tänker redan på dagens middag, säger att barnet kommer hem efter en helg borta och borde få sin favoritmiddag: entrecote, strips, bea och tomatsallad. Jag adderar ett par kulor chokladglass som efterrätt, för jag tror att vi hädanefter ska ha dessert på söndagar som tradition.

Går och handlar till veckan, städar lägenheten, bäddar rent i sängarna, tvättar tomt i tvättkorgen. Går till varsitt gym en timme, jag delar tiden mellan träning och bastu. Lägger ansiktsmask, målar naglarna, steamar måndagens klänning. Barnet kommer hem, blir glad över middagen. Vi fastnar vid middagsbordet till måndagens förpliktelser gör sig påminda, tills helgen officiellt är över.

Om att återupptäcka allt det fina i livet

Vi var på Naturhistoriska riksmuseet igårkväll. Vandrade genom utställningarna och såg sen en film om rymden på Cosmonova. Det var fint att vara där under kvällstid, en lite myskuslig känsla över det hela.

Jag tänker ofta på hur tacksam jag är över att barnet är hemma igen. I den bästa av världar hade han kommit hem av andra orsaker än att han mådde så fruktansvärt dåligt, men samtidigt tror jag att vi har funnit och vunnit mycket när vi nu söker efter det fina i livet.

Vi hade nog inte tränat tillsammans om inte läkaren ordinerat barnet tre pass i veckan, vi hade inte spelat squash ihop om inte gymmet som vi tillsammans valde hade banor. Vi hade inte tillbringat en kväll i veckan i hörnet på vår lokala pub med varsin dator och bokskrivande. Vi hade inte gått på museum, föredrag på Riddarhuset, köpt böcker och läst tillsammans, lagt pussel, lagat oändliga mängder middag tillsammans, hade antagligen skippat att baka varje gång andan föll på.

Nu gör vi allt som känns det minsta roligt eller gott. Och det fungerar, det får honom att må bra och det får mig att må ännu bättre. Vi gör alla dessa saker både för att hålla barnet aktivt (på doktorns inrådan) men också för att han ska hitta tillbaka till glädjen i livet. Min egen glädje för livet var aldrig borta, men den är definitivt större nu.

Ännu en comeback i mitt liv

Det analoga läsandet är tillbaka i mitt liv. Läser barnets tunga, tusensidiga kurslitteratur om mytologi sent om kvällarna innan sömnen tar mig, läser fantasyböcker som barnet och jag valt ut tillsammans och som vi läser en stund från soffan i slutet av varje dag, läser avtal och dokument som just nu avhandlas under arbetstimmarna och som jag skriver ut och tar med till en mjuk sittplats tillsammans med ett par pennor.

Väldigt analogt läsande och väldigt skönt för huvudet. Absolut ingenting som kan fladdra förbi texten och stjäla mitt intresse. Bara stunder av dedikerat fokus. Plus skön känsla av fingertoppar mot strävt papper och ett långsamt återkommande bläddrande. 

Grekerna, antiken och squashen

Hej och god morgon. En arbetsdag pågår vid mitt matbord, med barnet och hans dator mittemot. Jag försöker svara på mail och förbereda för dagens möten, men så frågade barnet om han kunde lyssna om sin första föreläsning utan hörlurar och nu kan jag inte fokusera på mitt eget jobb eftersom hans är mycket intressantare.

Det handlar om grekernas värld under antiken och föreläsaren är arkeolog, ett yrke som både jag och barnet ofta suckar sorgset över att vi inte har. Men barnet låter mig lyssna på hans föreläsningar i smyg samt läsa kurslitteraturen som kvällslektur, så ändå lite fint.

Från det ena till det andra: det är en arbetsdag från matbordet eftersom vi ska spela squash på lunchen, barnet och jag. Det här gången har vi läst in oss på reglerna och ska spela lite mer på riktigt. Jag kommer förstås förlora men det gör ingenting.

Efter vår lunchsquash är det åter till arbetsdagen vid matbordet, en tikka masala som ska tillagas under den sena eftermiddagen och så avslutas denna dag med bokskrivande på lokal. En mycket bra dag rakt igenom.

Ber om ursäkt på förhand

Så spännande det är att vara trettionio och "jobba med sig själv", särskilt när det kommer till vanor som är så hårt satta att det är en del av ens DNA. Det som jag jobbar med (okej, det finns flera saker men det som dagens blogg ska handla om) är att dricka mer vatten.

Bakgrunden till vattendrickandet är att jag har börjat få huvudvärk när jag dricker rödvin. Det vore ju otroligt tråkigt att behöva leva resten av mitt liv med huvudvärk, så det här är ett problem som behöver lösas. Läste att en orsak kan vara att man dricker för lite vatten.

Jag tycker egentligen inte att jag dricker särskilt lite vatten. Har alltid ett glas bredvid mig när jag jobbar, men så slog det mig att jag bara sippar ur det och under en vanlig arbetsdag blir det max två glas vatten, plus minst fyra koppar kaffe och inte sällan en cola zero. Kanske är huvudvärken inte så konstig.

Numera har jag som regel att varje gång jag går in i ett möte ska det vara med ett påfyllt vattenglas, vilket har resulterat i att jag dricker väldigt mycket mer vatten. Jag kissar också väldigt mycket mer. Å andra sidan har jag ingen huvudvärk längre.

Nu när jag har skrivit det här skäms jag lite för det här är inte intressant för någon, men så går det när man är en varje dag-bloggerska, man får arbeta med det man har.

Leker modeorakel

Efter många månader med klänningar och kjolar som nått ner till vaderna har den korta kjolen gjort ett återtåg i min garderob. Som regel paras den ihop med svarta strumpbyxor i sextio den, sockor och höga boots.

För dagen är kjolen svart och slutar en bra bit ovanför knät. Det är bara de sista tio centimetrarna av kjolen som syns för ovanpå har jag en vit kabelstickad tröja, rak i modellen och med avslut mitt på låret.

Jag bar den här outfiten redan igår men eftersom jag dels blev influerad av mig själv samt inte träffar samma människor idag gav jag mig själv dispens att bära kombinationen två dagar på rad. Blev även så pass influerad att jag rotade fram mina andra korta kjolar: en rutig, en mörkgrå och en ljust dimrosa. 

Imorgon blir det den dimrosa kjolen tillsammans med en svart stickad tröja. Kjolen är lätt utställd och tröjan lätt oversized. Kommer matcha det med mörkrött nagellack. Jag tror för övrigt att det är en av årets färgkombinationer: mörkrött och ljusrosa.

En rimlig fredag och genomförbar helg

Så blir det fredag igen. Om tio minuter startar min mötesdag, rullar utan uppehåll fram till femton. Då avslutas den som sig bör en januarifredag: med massage, yoga och bastu. Ska byta ut min snäva pennkjol mot mjuka tights och min mans stickade tröja, byta ut kaffet mot bubbel, dator mot bok. Det kan även bli dator mot film, vi får se.

Det finns bara två planer för helgen: att hitta ett armband gör sig bra intill min nya klocka samt att äta brunch med en väninna. Det känns som en mycket lagom mängd planer för en helg. Väldigt genomförbart.

Om januariväder, att skriva bok och spela utan regler

Det visade sig att vi älskade att spela squash. Visserligen spelade vi knappt enligt några regler alls igår, övade bara på att serva och få igång ett spel där vi faktiskt kunde slå på bollen flera slag i följd, men nästa gång ska vi applicera lite regler. Förhoppningsvis är squash roligt även med regler.

Även gårdagens andra gemensamma aktivitet var rolig: att skriva bok i en bar. Jag beställde ett glas rödvin och barnet en cola zero och sen satt vi där med våra datorer och pannorna i djupa veck och blödde ut våra texter under ett par timmar.

Uppskattade även den gemensamma tiden däremellan, när vi satt snett mittemot varandra vid matbordet och gjorde våra arbetsdagar. Stearinljusen tända, en vas med vita tulpaner som fortfarande bara är knoppar, ett ständigt flöde av kaffe och te.

Idag är dock en annan dag och jag är på väg till den lilla staden för en mötesdag med mina två team där. Hoppas innerligt att jag lyckas ta mig både dit och hem i detta väldigt typiska januariväder.

Ännu en bra dag

Vaknar första gången 04:49. Kan omöjligt somna om, det snurrar för mycket jobbfrågor i huvudet. Det är vad man får när man säger sig tycka om ett stressigt liv. Bestämmer 06:20 att jag får hämta kaffe och börja läsa tio minuter senare. Vaknar av alarmet klockan sju, sover förstås skönare än nånsin. Snoozar till halv åtta, hämtar kaffe och dator, svarar på dagens första mail från sängen.

Nu sitter vi snett mittemot varandra vid matbordet, barnet och jag. Min man är på kontoret och det är bara vi hemma. Det enda som hörs är ljuden från våra fingrar mot tangenterna. Barnet har tänt ljusen på bordet och jag har kokat te till oss.

Idag har vi en dag med två av våra gemensamma intressen: spela squash på lunchen och skriva bok ikväll. Vi ska gå till en pub inte långt hemifrån, beställa något gott att dricka och skriva bort en timme eller två. Men först: ännu en hyffsat fullspäckad mötesdag. Hörs!

Bråda dagar

Så startar äntligen mina fullspäckade mötesdagar igen. I dagens kalender ligger sju möten på raken och jag tänker njuta mig rakt genom dem alla. Det har varit fint med alla dessa lugna dagar mellan helgerna, fint att hinna ikapp och i förväg, men det är ännu finare att vara tillbaka till bråda dagar.

I den bästa av världar har jag en lugn eftermiddag i veckan där jag hinner jobba ostört med saker som inte hunnit lösas under kvartarna mellan mina möten eller under dagens sista timme från soffan, resten av tiden vill jag ha en tydlig känsla av att vara på väg.

Och idag är äntligen en sån dag, dessutom en när jag kommer gå från min hektiska mötesdag raka vägen till en stimmig restaurang där min allra finaste väninna väntar. Kan faktiskt inte tänka mig en bättre dag just nu.

Rapport från en januarihelg

Vi sover och sover och sover hela helgen. Antagligen för att vi äntligen byter till våra varmaste duntäcken. De är stora och tunga och fluffiga och går absolut inte att sova med vid andra tillfällen än när det är många minusgrader.

De är väldigt mysiga, känns som att man ligger inbäddad i en stor hög av varmt fluff. Kanske var det därför det kom sig att klockan visade på elva när vi vaknade i lördags, kanske var det därför den visade på ett innan vi till sist lämnade sängen. Kanske var det därför vi sov till tio igår och var tillbaka i sängen mindre än tolv timmar senare.

Vi bröt dock av all vår tid i sängen med en långpromenad, ett träningspass, ett par matinhandlingar, en storstädning samt ett par filmer i soffan. Just det, lagade även ett gäng matlådor av den perfekta januarimaten: soppor. Överlag en mycket bra januarihelg.

En klassisk början av januari

Vecka två flög iväg. På något sätt är det redan fredag, även om det känns som att det är veckans andra fredag. Jag är så dagvill, vet aldrig med säkerhet vilken dag det är. Men nu, äntligen, är det fredag på riktigt.

Det är en miljon minusgrader där ute. Har klätt mig i en vadlång pennkjol och garderobens tjockaste tröja, en stickad historia i dimmigt rosa. Håret i en låg knut i nacken för det behöver tvättas. Jag tror att det blir en träning, bastu och hårtvätt efter arbetsdagens slut.

Packa ner leggings, raggsockor och en av min mans flanellskjortor att kliva i efteråt. Komma hem till rödpang, en köttbit och en kväll i soffan, bara min man och jag. Men först: en mötesförmiddag, lunch med barnet och sen en eftermiddag med veckans sista admin.

Planen och aktiviteterna

Jag tar action på mina drömmar. Köper ett pussel och en pusselmatta samt två fysiska böcker, en till barnet och en till mig. Sitter i soffan under dagarnas sista timme och läser. Bakar tarte tatin en dag och lagar en ny sorts pasta en annan dag.

Tittar på videos på youtube om hur man spelar squash och bokar sen en bana på gymmet där barnet och jag tränar. Vi bestämmer att även göra gemensam sak av att skriva våra böcker, att tillsammans ha dedikerad skrivtid för att hjälpa dra varandra i skrivandet.

Fortsätter för övrigt att bevaka Stockholms kulturliv i form av utställningar, föredrag och författarsamtal. Vill göra minst en kulturell aktivitet i veckan, men vill även gå i bokaffärer och lördagsluncha på stan, dricka cappucino och läsa böcker på café, spendera en tisdagskväll i en sömnig bar med ett glas vin och skrivandet.