Det kommer ett textmeddelande från min man. Tusan, nu ligger det massa regn i prognosen, skriver han och jag svarar att det inte gör någonting. Att vi promenerar under våra paraplyer om vi måste och tills vi känner att vi är blöta nog, och då stannar vi någonstans och beställer varsin cappuccino eller ett glas rödvin och sitter under ett tak och tittar på Lissabon, på människorna, på husen, på fasaderna.
Resväskorna är packade, morgondagens kläder är strukna och vilar över en stolsrygg. Kvar är bara att duscha och måla naglarna tomatröda. Hälla upp ett glas rödvin och sjunka ner i soffan, låta honom stryka med tummarna mot mina hålfötter. Njuta av att nästan vara där. Om ett dygn sitter vi mittemot varandra på en restaurang i en annan stad, i ett annat land.
Det blir nog inga fler ord här förrän veckan är slut, men om man vill så finns jag på instagram. Klicka på bilden intill så hittar ni mig. Até mais!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar