Jag vet inte om det är för att mörkret faller redan innan fyra eller om det är för att jag har stressat genom hösten, men jag har varit så trött om kvällarna den senaste tiden. Känt hur ögonlocken slår redan innan tjugotvå.
Det betyder att jag har gått och lagt mig innan min man. Släckt alla lampor i sovrummet utom julstjärnan i fönstret och krupit långt ner under täcket. Lämnat det tunga överkastet i sammet kvar över fotändan och låtit det värma fötterna. Struntat i att dra ner rullgardinen och tittat ut på den sidensvarta himlen det sista jag gjort varje kväll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar