Någon slags plan.

Klockan är fortfarande tidig, jag vaknade innan alarmet av en fladdrande känsla i magen. Jag tror att det är nervositet? För jag har bestämt mig för att ta itu med allt det här jobbiga och kvart i tio har jag tid hos psykologen. Vi har bestämt att jag ska vara ledig de dagar jag går dit. Om något dyker upp under den där timmen så ska det finnas tid att ta hand om det, ingenting annat ska pocka på.

Det är så jävla fint att jag ges den här möjligheten. Allra finast är nog att min arbetsgivare tycker att det är självklart att de ska sluta upp runt mig. Jag tror inte att det är så självklart för alla. Så jag ska gå dit och sen får vi se vad jag gör av dagen. Kanske samma klippa i Tanto som häromdagen. Lyssna på vattnet. Äta en glass. Göra en fredag.