Älskar maj (trots pollen).

Jag glömmer det varje år, men så påminner också min mamma mig varje år. Jag är inte alls sjuk, jag är pollenallergiker. Jag vet inte varför det inte fastnar. Kanske för att det gick tjugosju år och sen blev plötsligt vårarna förkylda. Började knapra medicin för ett par dagar sen och är nu levande igen. Kanske inte bra, men okej.

Annars då? Vecka nitton och det är officiellt veckan som jag blir förälder till en tonåring. På lördag fyller Adrian tretton. Vi har bjudit våra familjer på grillfest på vår innergård. Kim ska flippa burgare och jag ska sippa rosévin och ungarna skickar vi till Vasaparken. Skoja bara. Kanske. Äsch, det kommer bli fint. Det ska vara tjugo grader varmt och solsken. Jag tänker ett gäng heliumfyllda ballonger och glasstårta och en grill i gång, en hink med is och läsk till barnen och en annan hink till de vuxna.

Men först ska det jobbas i tre, korta dagar. Det ska målas lister i hallen och göras en storstädning, vi ska vara lediga i ett par dagar och så ska det köpas en sommargarderob till barnet som aldrig tycks sluta växa. Och sen är vi framme vid den där födelsedagen och grillfesten. Det blir en fin mix, allt det där.