Vi har full transparens mot Adrian. Han var i rummet intill när jag fick samtalet, överhörde nästan allt. Så vi sa som det var, besvarade alla hans frågor med sanningen. Sen dess har vi pratat om det hundra gånger. Ibland har han tagit upp det, andra gånger är det jag. Jag har föreslagit att vi ska involvera skolkuratorn på måndag, så att han får vända och vrida på alla sina tankar. Han sa ja.
Han har bestämt att vi inte kan ha fest när mormor mår så dåligt. Att det skulle kännas fel att ha roligt. Jag förstår honom, känner det han känner. Så vi skjuter lite på festen. Tar idag, hans födelsedag, precis som den kommer. Försöker göra den fin. Vi har sagt att det är okej att han njuter av sin födelsedag, att han får tycka om dagen. Den kanske inte är så munter i år, men vi är tillsammans, och det är tillräckligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar