Skogen där stjärnorna slocknar.

Torsdag. Det är den näst sista dagen där jag vaknar av alarmet. Den näst sista arbetsdagen. Shorts, linne och en tunn skjorta. Struntar i behå och makeup. Tar min dator och promenerar ett par kvarter bort, beställer kaffe och smörgås och sjunker ner vid ett bord.

Farbröder sitter ensamma vid sina bord, varsin kaffe och ett korsord, pratar med varandra över borden och jag tänker att det måste vara ett härligt liv. Jag svarar på det fåtal mail som trillat in sedan jag stängde igen datorn dagen före. Dricker mitt kaffe, sneglar på farbröderna och kan inte låta bli att le när deras blickar landar på mig.

På lunchfilten byter jag Himmel över Alaska mot Skogen där stjärnorna slocknar. Redan efter några minuter vet jag att det är ännu en bok som för alltid kommer stanna kvar.