Skrivbordet har varit på plats i sovrummet ett par veckor nu och det är fantastiskt. Livsomvändande. Min man sitter i sovrummet och jobbar och barnet och jag hänger i resten av lägenheten. Kan prata medan vi lagar mat och äter, behöver aldrig viska längre.
Nackdelen - för naturligtvis finns det en sådan - är att min man fortfarande jobbar när jag går och lägger mig nån gång efter tjugotvå och ljuset från skärmen stör mig, men jag orkar verkligen inte ta den diskussionen.
Jag vet att ni tänker nu att det där inte är ett liv att leva, och det vet väl jag med.
Vad jag inte riktigt förstår är att han står ut med det. Vilket satans tråkigt liv. Att du inte står ut är däremot väldigt lätt att förstå❤
SvaraRaderaCarina
Han tycker ju inte att det är tråkigt. Han drivs av utmaningarna i det, tycker om det. Jag gjorde nog också det förut, men jag tror att jag håller på att förändras där.
RaderaTrist! Här äts vi också av våra jobb och det känns ohållbart emellanåt :( .
SvaraRaderaHoppas att det går att sakta ner lite då. Kram!
RaderaÄr han åtminstone ledig på helgerna, eller ibland på kvällarna? Han måste ju förstå, även om han själv tycker om sitt jobb, att det inte är ett hållbart sätt att leva på varken för honom själv eller för er som par? Hjärnan är skör och behöver vila och hur klyschigt det än låter är det ju livet och relationer som är viktigt i slutändan och inte jobbet.
SvaraRaderaHan jobbar på helgerna också, men inte alls lika många timmar. En tidig vardagskväll stänger han ner vid nitton, men det är på sin höjd en eller två dagar i veckan.
RaderaKänslan ju nedslående att han vill ha det så här. Att han tycker om sin jobbsituation. Verkar som att han förstått var du kommer ifrån men är villig att avstå er relation för jobbet. Eller...hur resonerar han egentligen?
SvaraRaderaDet är verkligen inte lätt, jag och min man har inte alls samma bild av vad "att jobba mycket" innebär. Han har ofta haft jobb med väldigt lite övertid och det har varit viktigt för honom. Jag har haft jobb med stort utrymme att kunna välja och ofta valt att jobba mer- för att det varit roligt...Vi pratade ofta förbi varandra och hade svårt att se den andres egentliga behov. Men det känns inte som det är så er situation ser ut....
Både ja och nej. Han vet inte exakt hur jag känner just nu, men han märker nog att jag håller ett visst avstånd. Vi lever två separata liv under samma tak. Jag tror att han är så säker på mig att han inte kan tänka sig att jag skulle lämna honom.
RaderaDessutom sker det saker som jag inte skriver om. En vacker dag kommer jag nog göra det, men det får ta lite tid. Jag har en känsla av att det kommer bli bra.
Förstår...och han har ju rätt. Du har inte lämnat för det finns såklart mycket fint att stanna för. Ja och jag ser fram emot att läsa en vacker dag. Klart att det kommer bli bra <3 Vissa saker är menade att hända eller inte hända tror jag...det är bara det att det blir så tydligt först efteråt...
RaderaJa, jag vet. Tänk om man hade ett facit. Jag hade fasen kunnat betala en bra slant för det. 😅
Radera