Om en fredagskväll.

Jag sitter i soffan, min man sitter uppflugen på köksbänken ett par meter bort. Mitt på golvet, där hall blir vardagsrum, står barnet. Han nickar mot mig och jag startar spotify. Min man klappar takten med sina händer, räknar ett, två, tre, fyr för varje slag. Barnet gör sin egenkomponerade koreografi som han har i idrottsläxa. Om och om igen.

När klockan slår tjugotvåfyrtio är halva låten, halva dansen, färdig.