Vaknar till en torsdag. Jag har inget grus i ögonen längre. Den återfuktande ansiktsmasken kvällen innan har gjort huden mindre torr. Går en morgonpromenad innan jag öppnar datorn. Promenerar genom Lärkstaden och Villastaden. De gamla tegelstenshusen är de finaste i hela staden. Jag tänker att jag någon gång vill kunna kalla kvarteren för hemma.
På Odenplan står en liten skog av granar. Utanför en ostbutik pryder granris och ljusslingor fönster och dörrar. Caféerna har bänkar med filtar och infravärmare längs trottoarerna. Det lyser varmt i de höga fönsterna hos kyrkan mittemot. I vår portal står en julgran.
Jag tror att jag är för mycket av en romantiker för att vara låg någon längre tid.
det är ju en väldigt bra egenskap, att kunna se det fina i vardagen liksom.
SvaraRadera