Apropå livet just nu: att ha ett barn som distansundervisas är så mycket bättre än jag trodde. Den första morgonen kommer han upp i mjukisbyxor, två decimeter för korta eftersom han har en fas där allt ska vara stiligt och propert. Jag har förstått att man inte har riktiga byxor när man jobbar hemifrån, säger han.
Nu är vi tre dagar in och det verkar som att jag behöver köpa nya mjukisar till honom.
När skoldagen är över kommer han in och lägger sig på tvären över vår säng och berättar om sin dag. Ligger där och småpratar en stund, ligger kvar och skrollar i sin telefon medan det händer saker i min dator. Det är väldigt mysigt att samexistera på det här viset.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar