Dan före dan före dopparedan.

Barnet och jag är på mitt kontor. Han har gått på jullov och frågade om vi skulle äta lunch tillsammans. Ett erbjudande som man inte vill tacka nej till men som i kombination med en stressig dag slutade med att vi åt upp kontorets sista vörtbröd och julkorven som var kvar efter julbordet förra fredagen. Inte alls en omysig lunch.

Nu sitter han bredvid mig här i kontorslandskapet och snickrar på en presentation som ska vara färdig dagen efter jullovet och jag har precis svarat på inkorgens sista mail. Jag ska skriva ett autosvar och logga ut och sedan beger vi oss härifrån, möter upp mannen för att göra julens alla inköp och så raka vägen hem och griljera julskinka och läsa recept på brödpudding och göra oss en jul.