September för alltid.

Det blir plötsligt kallt. Temperaturen lyckas inte längre ta sig över tio grader om dagarna. Det flyttar in en krispighet i luften. Jag hänger in mina tunna kavajer i klädkammaren, tar fram min tjocka blazer i ull. Rotar fram halsduken, köper ett par tunna handskar. 

Hösten tar sig in på hundra andra små sätt. Det märks på hur mina nagellack blir lite mörkare för varje vecka. Hur mascaran byts från sommarens bruna till höstens mattsvarta. Hur kaffet ska vara varmt och inte längre fyllt med isbitar. Känslan av strumpbyxor och korta kjolar, stickade tröjor och kragar att gömma sig i.