Livet den här veckan.

Det går så snabbt just nu, livet. Min chef har sagt upp sig och det finns ingen för honom att lämna över till, så mycket hamnar hos mig. Det kommer nog inte fastna hos mig för alltid, men mellanlandningen kan ta en tid.

Jag lämnar kontoret vid fem, kommer hem till middag, äter och jobbar sen lite till. Tränar bara korta pass. Hinner nästan inte umgås med min familj. Men så kommer fredagen och jag sparar det som är kvar när klockan slår sexton och åker hem.

Vi går och tränar och jag tappar en vikt på foten. Får bita mig i läppen och blunda hårt för att inte gråta. Min man stryker mig över ryggen och då kryper ett par tårar ut genom springorna. Lagar en bookmaker toast, häller upp ett glas rödvin.

Vi ska spendera lördagen i skogen. Ha med rostbiffsmörgåsar, kanelbullar och kaffe. Kanske fylla en korg med svamp, men det gör inte någonting om vi inte hittar några heller. Jag vill bara ha de där timmarna. Skogen, tystnaden, lugnet. Min familj.