Planen och utfallet.

Fredag eftermiddag och klockan slog just över till halv fyra. Jag hade en plan för dagen, en plan om att hinna allt som måste göras innan veckan är över, för jag vill ha en helg utan arbete. Jag behöver en helg utan arbete.

Men nu slog klockan halv fyra och jag har grus i ögonen och sockervadd i hjärnan. Jag orkar inte tänka mer. Mailen trillar in och läggs på hög. Aktivitetslistan har nästan inte krympt alls, för statusrapporten som någon bad om till slutet av dagen tog alla mina timmar.

Barnet har åkt till den lilla staden och min man sa just att han vill ligga på soffan hela helgen. Det låter bra. Jag kan sitta bredvid med datorn i knät och drömma om den där första veckan i augusti när jag troligtvis, förhoppningsvis, kan ha semester.