Jag kan inte sova på nätterna. Jag vet att det är fånigt, men det är så svårt att somna när det är tomt på hans sida av sängen. Kanske för att han aldrig ligger på sin egen sida, kanske för att han alltid är så nära när vi sover. Har en arm krokad runt mig, ett ben över mina ben.
Sängen känns kilometerbred utan honom i den. Lägenheten känns märkligt stor när han inte är här. Jag har legat och vänt och vridit i sängen i två nätter nu. Jag vet att jag har en tredje natt framför mig. Det spelar ingen roll att jag är trött, att jag läser ögonen grusiga innan jag släcker sängbordslampan, det hjälper ändå inte. Jag sover fortfarande inte.
Åh! Tänk så skönt det blir när han kommit hem! (Kanske sover du gott inatt i alla fall, av utmattning om inte annat efter två dåliga nätter, vem vet?)
SvaraRaderaJa, som jag längtar!
Raderajag förstår dig, jag sover också mycket bättre när han sover bredvid.
SvaraRaderaJa, men inatt sov jag som en stock, var nog utmattad.
Radera