januari 31, 2019

Om en tidig onsdagskväll.

Det kommer ett textmeddelande under eftermiddagen. Det är från min son. Vi tänkte gå och bowla efter skolan, är det okej? Jag svarar att det går bra. Det går en liten stund. Kan vi gå till McDonalds efteråt? Jag textar min man att jag har gett barnet okej att äta på McDonalds med sina kompisar och att det blir havregrynsgröt till middag för oss.

Vi ska inte ta en bit mat på vägen hem, bara du och jag då? skriver han och det låter ju bättre än havregrynsgröt. Vi bestämmer att ses i gamla stan klockan sex. Jag blir lite tidig, så jag hoppar av tunnelbanan några stationer för tidigt och promenerar längs Hornsgatan. Det faller stora snöflingor ner på trottoarerna.

Jag kliver in på restaurangen tio minuter för tidigt, blir visad till vårt bord och beställer ett glas rött. Sitter och tittar ut genom det stora fönstret, snurrar på vinglaset. Så ser jag honom på trottoaren utanför, han vinkar och ler när han stiger in på restaurangen, tittar på hovmästaren och pekar på mig. Hänger av sig rocken och ställer sin datorväska på stolen bredvid, böjer sig ner för att ge mig en puss, tar en klunk av mitt vin.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar