Rapport från sjukstugan

Universum förstod uppenbarligen inte vad jag bad om. Jag ville ha en enkel, mysig förkylning. Inte den här som har gjort att jag sovit sjutton timmar det senaste dygnet, som gör att lederna och tänderna (!) värker och som gör det omöjligt att andas genom näsan.

Jag har precis sänt barnet till apoteket för att köpa alla mediciner som finns. Min man är nästan helt frisk och jag har lite dåligt samvete för hur jag raljerade när han var sjuk, för han tar hand om mig himla fint nu. Lagar maten som jag ber om, låter mig ligga på soffan utan att lyfta ett finger, hämtar vatten/glass/näsdukar när jag inte orkar resa mig.