Haveriet

Min kropp har havererat. Förra helgen, under ett tungt bänkpass som antagligen var lite för tungt, råkade jag överkompensera för bristande bröstmuskler genom att ta i med axlarna och fick en sträckning. Har precis börjat kunna använda högerarmen igen.

Och så i fredags, när jag stretchade inför knäböjen och skulle vända mig från liggandes på mage till sittandes i en enda rörelse, högg det till i ländryggen. Jag tror att det var mitt livs första ryggskott. Är hundra procent övertygad om att det är för att jag häromveckan skröt om hur min kropp aldrig tidigare har mått så bra sedan jag började styrketräna.

En annan grej, som jag visserligen inte kan skylla på kroppen, är att jag har bränt mig i solen. Ordentligt. Vi låg vid havet i lördags, insmorda med solskyddsfaktor, men vad gör väl det när man är så ljus som jag är. Har knappt kunnat sova på två nätter nu. Men jag vet, jag får skylla mig själv. Vuxna människor bränner sig inte i solen, vuxna människor vet bättre.