juli 29, 2021

Pest eller kolera?

Vi sitter på varsin stol bredvid varandra, barnet och jag. Mittemot oss sitter hans neurolog. Med varsam hand ritar hon upp barnets EEG på ett papper framför oss. Visar kurvor och krampnivåer. Förklarar att det förekommer en ganska omfattande epileptisk aktivitet.

Hon frågar om barnets vardag. Berättar att det som jag upplever som ett disträ barn är epileptisk aktivitet i hjärnan. Säger att vi borde sätta in medicin direkt. Hon skriver ut ett recept för en medicin som förhoppningsvis ska ta bort den epileptiska aktiviteten och ett för en akutmedicin om han får krampanfall som inte släpper.

Hon berättar om biverkningarna. Du kan känna dig irriterad, ledsen, nedstämd, till och med arg, men det går över om några veckor, säger hon till barnet. Det är egentligen allt ni behöver veta. Läs inte biverkningarna på bipacksedeln, ring oss istället om något inte känns bra

Jag läser iallafall. Listan tar aldrig slut. Depression. Beteendeförändring. Självmordstankar. Jag skapar ett mantra i mitt huvud, påminner mig själv om att biverkningarna går över efter ett par veckor. Hör doktorns röst i huvudet när hon säger att hon aldrig skulle skriva ut en medicin som gör större skada än nytta. 

Ändå kan jag inte sluta undra vad fan jag precis har gett mitt barn.

4 kommentarer:

  1. Alla dessa frågor utan egentliga svar. Jag tror att läkaren har en poäng med att det är ett bra alternativ��

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag med, men jag tycker verkligen att det är jobbigt.

      Radera
  2. Åh huga. Jag förstår att det måste kännas skitläskigt. Kan det hjälpa att tänka på hur andra bipacksedlar ser ut, tex vardagsmedicin som Alvedon eller något annat starkare du kanske läst? Min poäng är att det är väldigt sällan de värsta biverkningarna kommer och om de kommer så inte alla. Han har ett fantastiskt och uppmärksamt nätverk kring sig. Om det skulle vara så att någon av dem kommer kommer ni märka det, ni vet varför det händer och du vet var du ska vända dig.

    Kanske kan det vara värt att fundera på ett par terapitimmar. Enskilt för dig, för honom eller för er som familj? Det är ju oavsett biverkningar ett svårt och stort besked som kommer påverka hans och ett liv i framtiden och kanske kan det vara skönt att få hjälp att sortera tankarna.

    Lycka till, jag hoppas han slipper tuffa biverkningar! ❤️

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är nog kanske ingen dum idé. Vi håller på att låta alltsammans sjunka in nu, jag tror att det långsamt sätter sig.

      Radera