Jag går runt i nattlinnet tills klockan slår tio. Då har jag svarat på några mail, ätit citronyoghurt med blåbär och druckit två koppar kaffe. Suttit i min gamla stol från femtiotalet med de bara fötterna uppflugna på elementet framför sovrumsfönstret och pratat länge med Harvey. Till sist väckt barnet som verkar kunna sova i sju evigheter.
Våfflor med sylt och grädde, det måste ju vara en kalciumrik frukost? säger barnet. Man får ge honom att han tar till vara på sin kalciumbrist. Eftersom det är sommarlov, säger jag. Han gör en våffla till mig också. Jag toppar den med drottningsylt och lättvispad grädde och den smälter i munnen.
Några timmar senare kommer min man hem. Han bär på en papperspåse fylld med kantareller. Vid tresnåret ringer hans syster på dörren. Jag stänger av datorn och kliver i skorna. Vi åker en bit utanför stan, köper färg till hennes vardagsrum och promenerar runt på Ikea. Tittar på badrumsskåp och garderober och äter köttbullar.
Och nu är det den sista timmen av dagen. Vi har fortfarande ett berg av kantareller att rensa och förvälla, men det är en dag imorgon också. Jag är tillbaka i mitt nattlinne, golven är svala igen och utanför fönsterna har ett nytt regn långsamt börja falla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar