Sånt som aldrig händer på kontoret.

Kom så ska jag visa dig något i sovrummet, säger han. Jag tittar upp från min excelfil. Han står lutad mot dörrkarmen. Jag skrattar åt honom, säger att jag inte har tid. Kom, säger han och sträcker fram sin hand. Lovar att det inte tar mer än några minuter. 

Jag skakar på huvudet men tar hans hand, låter mig ledas in i sovrummet. Han biter mig i nacken och jag skrattar högt, säger att han får max fem minuter och han svarar att det inte räcker någonstans alls. Blänger på mig när jag påpekar att det ibland räcker hela vägen.  

Femton minuter senare är jag tillbaka framför excelfilen igen.