En del av mig hoppas att han ska ta den nya rollen som erbjudits. Om han gör det ändras premisserna för allt. Vi har alltid varit överens när han har klättrat på den berömda stegen, men den här gången har jag backat ut ur överenskommelsen.
Jag har sagt att jag stöttar honom i det han vill göra, men att han gör det för sin egen skull. Vem är jag att be honom jobba mindre om det enda han vill är att arbeta. Han måste göra det han vill. Men jag måste också göra det som jag mår bra av.
Han säger att han kan vara båda, att han kan axla den nya rollen och vara en man som jag älskar. Jag är inte säker, men nu, äntligen, vet han att det kommer en risk med alla de timmar som han gör framför sin dator. Han vet att det här är på honom.
Och ni alltså. Ni. ❤️
Bra!
SvaraRaderaRelaterar till den där känslan som jag tror att du lite har nu, när man tagit omständigheterna ’by the balls’, spänt blicken i dem och låtit dem förstå att man inte går med på precis vad som helst längre. Det kan räcka ganska långt.
👊 LoHe
Alltså vad mycket som hänt de senaste dagarna! Missat mycket ser jag! Har jobbat lite väl mycket :D Tur det är övergående! För mig är det oförståeligt att bara vilja jobba. 30 tusen mer i månaden innan skatt är inte så värst mycket , din man måste verkligen älska att jobba. Sen visst fine jag köper ett steg uppåt i karriären kanske känns mer än själva pengarna, Men, ja här kommer ett men igen, har inte hunnit läsa kommentarerna men kanske någon redan skrivit att du är värd mer än date nights och väskor. Jag hoppas han förstår nu vad som kan hända den dagen du känner att hans långa arbetsveckor 24/7 365 som det låter,kanske inte är nåt du står ut med. Jag hoppas att han värderar det han har privat lite högre, sen att du har mycket jobb periodvis inte kan jämföras med arbetsmissbrukande , ja det låter som ett missbruk nästan. Bra han också insåg att det inte kan jämföras. Fortsätt känna vad som blir bäst för dig och sonen, bida din tid tills allt klarnar. En dag vet du bara hur du vill ha det <3
SvaraRadera