Men det blir mitt avslut. Jag raderar och släpper taget. Äntligen.
september 19, 2022
Äntligen.
På måndagsmorgonen får jag till sist veta vad som verkligen hände, varför någon fick gå. Det stämmer inte med vad han själv har sagt. Hans version är mil från verkligheten. Jag kastas hela tiden tillbaka till min första känsla. Jag skulle ha lyssnat på den och jag borde ha lyssnat när någon berättade hur det låg till i våras. Jag borde inte ha varit så naiv.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Utan att veta och utan att ha hela bilden så läser jag in lättnad och det är så skönt att läsa. Hoppas du kan börja andas fritt så smått igen.
SvaraRaderaExakt så, börja andas fritt igen. ❤️
RaderaSkönt! Nu vet du att du tog rätt beslut, antar jag. /Tove
SvaraRaderaJa. Så är det ju.
Radera