Vi fick en trisslott av min svärmor i påskas. Skrapade och vann sextio kronor, lämnade in och fick två nya lotter. De har legat på vår köksbänk sen dess. Min son tittar på dem varje dag, säger men åh, kan vi skrapa nån gång eller? Ännu har jag inte sagt ja, jag bara skakar på huvudet och ler åt honom.
För tänk om det ligger tio miljoner på vår köksbänk. Det är ju väldigt osannolikt, det är väl därför jag inte vill skrapa lotterna riktigt än. För antagligen är det nitlotter och den tanken är ju inte alls lika svindlande som att jag har tio miljoner på köksbänken. Jag vill dra ut på känslan, gosa in mig i tanken på alla mina miljoner som jag inte har.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar