Balansen

Jag vill skriva, men jag är tom på ord. Hjärnan är oskarp och ofokuserad, tankarna bara halva och meningarna ibland jättekonstiga. Jag smet iväg på lunchen, beställde en gröttallrik på Fabrique, lutade huvudet bakåt mot väggen medan jag väntade och jag tror att jag somnade. Bara en minut eller så, men jag är ganska säker på att jag dåsade bort.

Barnet har varit hos sin pappa i två dagar nu. Vi hörs flera gånger om dagen, men det är som om jag är halv utan honom här. Det är en så konstig känsla, för han är tjugo och har redan bott hemifrån ett år men så hände det här och jag vet inte, det känns som att jag aldrig mer vill släppa honom ifrån mig. Jag vill ha honom i rummet intill för alltid.