Vaknar av att det börjar röra sig i lägenheten, av att barnet stökar i köket och att min man placerar en puss på min skuldra och lämnar sängen. Tassar upp, slår på kaffebryggaren och står mitt i det stora rummet och tittar på alla deras små bestyr. Får en kopp kaffe i handen och norpar åt mig min dator och kryper tillbaka ner i sängen. Läser nyheter, går genom mailen, fyller på kaffekoppen.
Skippar sminket, låter vageln läka. Kliver i byxor och linne och kashmirtröja. Promenerar de få meterna till Fabrique, beställer kardemummabulle och kaffe. Jag har hela ovanvåningen för mig själv. Det är så varmt att jag sparkar av mig skorna och drar tröjan över huvudet. Jag vet inte om man får bete sig så på ett café, men jag är varm och jag har en deadline.
Går förbi ett blomsterhav och köper fem rosa pioner. Kommer hem, startar två maskiner tvätt och tar tag i nästa arbetsuppgift. Kommer på att jag nog behöver duscha. Drar en mjuk bomullsklänning över huvudet efteråt. En stickad tröja ovanpå. Låter håret självtorka och vageln fortsätta läka. Jobbar, dammtorkar, dammsuger. Går till hemköp och köper allt som ser gott ut. Det blir fruktansvärt dyrt. Checkar av ännu en box på min lista. Lagar laxtacos och spenderar en timme vid middagsbordet med männen i mitt liv.
Och nu är klockan snart halv nio och jag ska stänga ner datorn för idag. Jag har gjort det som behövde göras, dagens kvot av plikter är fylld. De nyss nämnda männen är på gymmet och jag ska sjunka ner i soffan, lyssna på surret från diskmaskinen och dricka ett glas rosé. Tänk att jag skulle bli en människa som tycker att det låter helt jävla underbart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar