Vi sitter runt ett långt bord. Beställer prosecco under tiden som vi läser menyn. Jag kan inte bestämma mig för om jag vill ha ravioli eller risotto. Jag säger det till servitrisen. Ravioli, säger hon bestämt och sätter pennspetsen mot pappret. Ravioli, upprepar jag och hon nickar.
Dagen efter går jag till doktorn. Han tittar i båda mina öron, jag säger att det inte blev bättre av behandlingen som vi testade, berättar att smärtan har vuxit sig starkare i det vänstra örat. Han tittar och hummar och tittar igen.
Så håller han ett medicinskt instrument som ger från sig toner mot mina öron, ber mig jämföra vilka ljud jag hör bäst. Vissa ljud hör jag inte alls. Han tittar på mig och säger att det är helt normalt, men sättet som han säger det på får mig att tro att han far med en osanning.
Jag går därifrån med remiss till en öronläkare. Köper en tjock sagobok som doppresent till min brorson, en pokébowl till lunch och så tillbaka till datorn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar