Solen gassar ner på trottoaren mellan husen när jag promenerar hem på fredagen. En skrattmås cirkulerar ovanför mig. Den låter likadant som min farfar brukade göra när han levde, ett lågt skorrande skratt nerifrån magen. Jag hade glömt bort det. När jag kommer hem är fötterna smutsiga från sandalerna och huden doftar av varm solskyddsfaktor.
Vi kommer hem samtidigt. Jag brygger kaffe och han frågar vad jag vill äta och bokar ett sent bord. Så går han till gymmet och jag kliver in i duschen, gör en hårinpackning och lägger en ansiktsmask. Blåser ut håret och kliver i en klänning. Sushi och vitt vin och en uteservering. En sån där långsam promenad hem och balkongdörren på glänt hela natten och en himlastormande känsla av att vara kär.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar