Vi gick från att vara fyra till att bli tre och sen bara två. Han har också åkt nu, barnet. Till sin andra pappa. Han brukar säga så, att han har två pappor. Annars när han åker dit är han bara borta över en helg, sammanlagt fyra dagar på en månad. Nu ska han vara borta i fyra veckor. Han kommer hem en helg på mitten och det är en jäkla tur, för jag tror att jag hade gått sönder av saknad annars.
Vi ska jobba i en och en halv vecka till, sen går vi på semester. Det ska bli fint att bara vara vi. Att göra allt det där spontana som livet med ett barn ibland kanske hindrar en från, även om jag inser när jag skriver det här att vårt liv inte är begränsat någonstans. Men ni förstår. Att mötas upp för ett glas vin på en uteservering efter jobbet, äta ost och chark till middag och ligga med varandra i soffan innan klockan blivit nio. Sånt. Det är vad jag vill ha.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar