Fantasier.

Jag var hos Åsa igår kväll, drack kaffe och pratade bort timmarna. När jag åkte hem hade mörkret fallit och dimman låg tät över åkrarna. Det är få saker som ger mig en sån frihetskänsla som att köra på öde vägar i mörkret. När precis rätt låtar pumpas ut ur högtalarna. Jag tror att jag är odödlig då. Igår fantiserade jag om att åka hem och packa in mina allra finaste i bilen och lägga mil efter mil bakom mig på motorvägen. Så svindlande tanke, att bara köra och se var man hamnar. Någon gång ska jag göra det.