Jultvagningen.

Det är sent på kvällen innan julafton. Vi tänder bastun och skämtar om att det är dags för jultvagningen. Det är bara han och jag. Det brinner i kaminen och värmen färgar mina kinder röda, gör håret fuktigt i nacken och bildar ett tunt lager väta på min hud.

När det blir för varmt slår vi upp dörren och kliver ut på den lilla altanen. Det ryker från hans kropp, värmen ångar ut i minusgraderna. Han vänder sig mot mig och ler, med skogen och sjön och dimman bakom sig. Luften färgas vit av vår värme. Vi går in bastun igen, stänger dörren och våra händer fattar tvålen, vandrar över varandra.