Dåliga dagar.

Jag har en så jobbig känsla i kroppen idag. Känner mig alldeles obekväm. Om ett par timmar ska jag göra något jobbigt, men jag vet inte om jag får prata högt om det. Jag har förberett mig så gott det går, men jag behöver rota så djupt för att minnas saker. Minnas saker och vittna inför en domstol om det. Jag har aldrig gjort något sådant förut, tycker det är jobbigt.

Och så ringde det en man imorse. Någon som jag som hastigast haft kontakt med tidigare, för någon vecka sen. Han var arg över att jag inte återkopplat. Vilket han har rätt i att jag inte gjorde, jag glömde helt enkelt bort det, ringde aldrig tillbaka till honom. Men det handlade egentligen bara om en småsak och ett tillfälle, och han var så otrevlig och mästrande. Mitt misstag och hans ilska var inte i paritet.

Jag tänker att han hade en dålig dag. Att jag har en dålig dag. Att han var arg över något annat och att någon behövde ta skulden för det. Och att jag redan kände tvivel inför mig själv och att jag applicerade hans ilska ovanpå det. Jag tänker att imorgon blir en bättre dag.