Den här tiden som är nu. När det första man gör på morgonen är att ställa balkongdörren på glänt. När fötterna är nakna och trägolvet svalt mot fotsulorna. När det är lördagsmorgon och det enda som hörs är kaffet som långsamt rinner genom bryggaren.
När man viker tillbaka filten på sin plats över soffans armstöd. När man diskar gårdagskvällens vinglas. När det är grönt utanför köksfönstret, när himlen är blå.
Fint. Helt enkelt enkelt.
SvaraRadera