Jag möter Dana vid Odenplan en bit efter fem. Vi slår oss ned på en uteservering, beställer in varsitt glas champagne och pratar ikapp fyra veckor i munnen på varann. Servitören rundar vårt bord fem gånger innan vi tar upp menyerna. En flaska chablis och scampi och så varsin chokladfondant. En filt över benen när solen försvunnit bortom hustaken.
Jag kommer hem vid tjugotvå. Barnet och mannen skjutsar in en lasagne i ugnen. Har ni inte ätit än? frågar jag. Det var visst en ragu som skulle koka i ett par timmar, säger de. En stund senare sitter vi vid matbordet med lasagnen upplagd på tallrikar framför oss. Jag är inte hungrig, men doften hänger så tung i köket, vinet gör att det kurrar i magen.
Han täcker botten i ett rödvinglas och räcker mig samtidigt som jag sätter gaffeln i lasagnen. Du är ju redan igång, säger han och jag tänker att jag är så jäkla lycklig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar