Vi vaknar innan åtta. Jag somnade till sist igår, fast tankarna rev i mig. De gör det så ofta nuförtiden, rör sig hela tiden runt den pissiga situationen som manschauvinism har placerat mig i. Jag vet inte vad jag ska göra åt situationen, så jag gör det enda jag kan. Fokuserar på att göra ett bra jobb, ha ryggen fri och skriva en jävligt mordisk bok.
Så jag går upp långt innan klockan slagit nio och sätter mig i soffan, öppnar mitt manus och låter alla de där jobbiga tankarna som snurrar i huvudet vara energi till det som tar plats på min skärm. Jag tror att det är någon slags terapi.
Men gah, känner så igen mig! Det skaver så ibland, att man vet att man blivit förfördelad endast pga att jag är kvinna och den andra parten en man. Men det finns liksom inget att göra åt. Bara precis som du säger, göra ett jäkligt bra jobb och alltid ha ryggen fri.
SvaraRaderaVi får kämpa på. Kram.
RaderaAbsolut, och som tur är har en många personer omkring sig- både män och kvinnor- som peppar och har sund inställning till livet. Även om jag inte känner dig uppfattar jag dig som en stark och modig kvinna, en förebild. Tack för alla ord i din blogg, den är inspirerande! Kram /T
SvaraRadera