Jag är ensam på kontoret. För nu, iallafall. En vet aldrig hur länge det kommer vara, om en timme kanske stället är fyllt med människor och liv. Så en får njuta i stunden. Av tystnaden, av kaffedoften som inte blandas med något annat än den milda essensen av min egen parfym, av att vara ensam. Det kommer vara fint även när någon annan kliver in genom dörren, men att vara ensam i sin egen tystnad, det är ändå något särskilt.
Jag behöver få mycket gjort idag. Fast ännu har jag bara hunnit startat spotify och druckit två koppar kaffe och upptäckt att mitt nagellack har en liten defekt på tummen. Det gör ingenting, perfekt är tråkigt. Och det är tur att dagen är lång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar