Vi hade en liten kräftskiva igår, på barnets önskan. Jag tänker att det är sista om allt vi gör tillsammans med barnet. Sista kräftskivan med barnet, tänkte jag igår. Det behöver naturligtvis inte vara sant, sannolikt kommer vi ha många fler kräftskivor tillsammans.
Igår sa jag till barnet att han får flytta hem igen, om det skulle behövas. Att han inte behöver bo kvar i Malmö om han hatar staden eller om utbildningen är värdelös. Han tittade på mig som om det var självklart, och det är det ju även om jag ville säga orden högt. Men den lugnar mig ändå, blicken som han gav mig. Han vet att han får komma hem igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar