Igår hängde jag in min vinterkappa i garderoben igen. Tog fram den tunnare höstkappan som jag hängde undan när det blev november. Men nu är vi halvvägs genom och jag är för varm. Jag tänker att det här inte kan vara normalt, november är ju vintermånad. Det är tio grader varmt och jag svettas på trottoarerna, på tunnelbanan, i affärerna. Det är inte rätt.
Så jag plockar fram höstkappan och tänker att vi nog har pajat jorden. Det gör så ont i magen, för ingenting vi gör är ju tillräckligt. Vårt matbord håller på att falla ihop och våra köksstolar likaså. De är från Ikea, från sextio- och sjuttiotalet, och de kommer att upphöra med oss. Det är en sorglig tanke. Fast det tröstar lite att vårt nya matbord ska tillverkas av en snickare, i massivt trä, rättvist behandlat. Jag ska ha det bordet tills jag dör.
Visst är det rätt så onormalt med detta väder, men måste ändå rätta dej haha September oktober november är höst ��
SvaraRaderaNej, det brukar ju komma snö i november. Snö är vinter! Haha.
RaderaJag är glad att det inte är halt så att jag kan fortsätta cykla till förskolan... Men jag förstår dina tankar. Vi får kanske en smällkall vinter i januari? Var inte förra vintern ganska rejäl?
SvaraRaderaVi har också ett köksbord, snickrat av en snickare, i massivt trä. Det är från 70-talet men står sig bra! :)
För två år sen hade vi sjukt mycket snö vid den här tiden. Jag minns inte förra året, minns bara året innan för då var det spektakulärt mycket snö.
RaderaVad fint med köksbordet!