När jag går och lägger mig på tisdagskvällen är det med en känsla av att det är söndag, men när jag vaknar är det till en onsdag. En trött sådan. Jag är inne i en period där jag inte sover på nätterna, ligger och vänder och vrider och suckar in i kudden. Tills sist måste jag gå upp, stå i vardagsrumsfönstret och titta ut över de tomma gatorna.
Så på onsdagsmorgonen startar dagen vid köksbordet, kaffe och granola och mailen. Sedan svarta slacks, en mörkgrön tröja och sneakers. Kaffe i ena handen och datorväskan i andra. Promenerar först över Västerbron, sedan Liljeholmsbron. Jag älskar mina broar. Det är något med känslan när man går över dem, något med bubblorna i bröstkorgen.
En måndagsonsdag alltså. En dag på kontoret med exakt noll avstämningar bokade, en dag avsatt till att förbereda inför nästa veckas alla möten. Min bästa sorts dag. Dessutom är det veckans enda hela arbetsdag. Imorgon väntar ännu en ledig dag, en där vi ska fira en student från morgon till kväll och på fredag vigs eftermiddagen åt mitt egna barn och hans skolavslutning. Så märklig vecka, denna här. En hinner ju knappt jobba alls.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar