Med torsdagen kommer solskenet. Det sprider sig inuti mig också. Mina steg är lättare när jag går till jobbet. Jag är först på plats, låser upp och larmar av och tänder alla lampor och gör kaffe. Sedan dräller de in, en efter en. Folk är glada, tittar ut och pratar om våren. Som om den faktiskt inte är särskilt långt borta.
Möter Kim i korsningen som har blivit våran. Äter lunch och ramlar ner i en soffa på espresso house efteråt, dricker varsin kaffe. Sedan går han till sitt och jag till mitt, jobbar några timmar till. Och snart väntar innebandy på gärdet för barnet och som vanligt stannar Kim hemma och lagar mat och jag följer barnet. Har inte bestämt mig för om jag ska promenera bort timmen eller sätta mig vid en bardisk med ett glas rött och en bok.
Och sedan tar torsdagen slut och en fredag tar vid. Det är en fredag med lunch med mina närmsta kollegor och middag i fint sällskap på kvällen och en ledig helg runt hörnet. En helg med en bordsreservation på lördagen och en söndagseftermiddag med saknade vänner, dunkin' donuts och alldeles för mycket kaffe.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar