Något efter tre kommer det ett sms. Kan du smita? Jag funderar bara i en halv sekund. Ja, det kan jag. Han väntar inne i gallerian, utanför systembolaget. Ler och säger att vi är värda något sötstarkt innan den där bordsreservationen. Vi tar tuben hem, han byter om och jag trollar bort trötta ögon med foundation, lägger på en gnutta läppstift. Läppjar på en drink.
Sedan tar vi hissen ner, ännu en tub, promenerar en kilometer. När vi är framme står vi på Folkungagatan. Det är ett litet ställe, väldigt mysigt. Jag väljer en surdegspizza med olika ostar och fikonmarmelad och valnötter. Det är det godaste jag ätit på evigheter. Vi pratar med en ensam farbror som sitter vid bordet bredvid. Han lyfter på hatten när han går.
När vi kommer hem har Adrian precis trillat in. Glad men trött, somnar nästan genast. Vi sneglar på champagneflaskan som ligger i kylskåpet. Har alltid en på kylning, en kvarleva från förra årets nyårslöfte. Bästa nyårslöftet. Vi poppar korken och fyller glasen, skålar för vår onsdagsdejt. Ett par timmar senare har jag kinden mot hans bröst, är loj i kroppen. Med läpparna mot min hjässa viskar han att vi har en ny onsdagstradition.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar