Så kommer brevet, de vill ta fler tester. På måndag ska vi tillbaka till sjukhuset. Fler undersökningar ska göras. Och vi blir lite tagna på sängen, trots att vi visste att sannolikheten för att det var över där och då var liten. Jag har inte riktigt vågat tänka att något kan vara fel, liksom fel på riktigt. Men tänk om det är det? Tänk om han - mitt livs kärlek - är allvarligt sjuk. Tänk om hans hjärta inte orkar mer.
Hur ska mitt hjärta någonsin kunna orka fortsätta då?
Men bra att de verkligen kollar upp vad som är fel! Det kommer bli bra ska du se... Kram
SvaraRaderahåller tummarna för det bästa. kram!
SvaraRaderaMen nej! Jag håller tummarna för att det bara är för säkerhets skull och att det kommer att gå bra! Kram!
SvaraRadera