För en gångs skull är jag ensam hemma. Jag är nästan aldrig ensam hemma. Min man är på kontoret och barnet hänger kvar i skolan med sina kompisar. Jag arbetar från köksbordet, men så slår klockan sjutton och jag tänker att det inte är kul längre.
Mörkret har fallit men jag har inte orkat resa mig för att tända lamporna. Startar en playlist med ondskefull klassisk musik och tänder ljusen på matbordet och soffbordet. Häller upp en liten whisky och sätter mig i soffan med datorn i knät. Sitter i mörkret, i skenet från stearinljus och med hög klassisk musik i bakgrunden, och skriver.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar