januari 16, 2020

Kära dagbok.

Dagarna bara går. Jag skriver tills fingrarna glöder, jobbar tills hjärnan brinner, springer tills varenda muskel svider. Det är väldigt mycket på jobbet just nu, och fast jag lovade mig själv i somras att aldrig mer arbeta obetald övertid är det just det jag gör. Men om saker inte är lugnare till nästa vecka signalerar jag, då får någon kliva in och hjälpa till.

Imorgon är det fredag. Jag vet att det är en fras på repeat, men tiden går så fort. Någon sade att det var torsdag idag och jag svarade nej? för det kändes så orimligt att det skulle vara torsdag, trots att jag egentligen har koll på kalendern. Men dagarna bara går och jag får lite ångest över att det här är livet som passerar.

2 kommentarer:

  1. Men du - ta betalt för övertiden. För sjutton!

    Och be om förstärkning nästa vecka, så klart.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är övertidsavlöst, så det går tyvärr inte. Dock brukar man kunna ta det lite lugnare när det väl är lugnt, men det är ju det att det måste bli lugnare först då.

      Radera