januari 13, 2020

Nästan där.

När jag vaknar på måndagsmorgonen är ögonen svullna. En svag rosa ton har brett ut sig i ögonvitorna. Hur är det möjligt att vara utvilad på söndagen och så trött på måndagen?

Hela dagen tänker jag på kvällen. Genom promenaden till jobbet, alla timmarna på kontoret, löpturen efteråt, när maten lagas och äts, disken diskas undan och styrelsemötet genomförs. Då tänker jag på hur jag ska krypa ner i sängen, under täcket, och bara ligga där.

Ingen bok, ingen skärm. Jag ska bara ligga där och känna hur skönt det är. Ligga där och blunda och tänka på hur många timmar det är kvar tills allt börjar om igen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar