En julhelg.

Tjugotredje december. Det är kvällen före julafton. Någon julfilm går i bakgrunden, det är ingen som egentligen tittar. Chokladpraliner och rödvin till de vuxna och julmust och tomteskum till barnet. Vi bestämmer att vår julklapp till varandra är en resa till Barcelona i april. Jag och han och barnet. Kvällen innan julafton, så mycket förväntan i luften.

Tjugofjärde december. Vaknar upp till en julafton, fortfarande tidigt. Smyger upp och kokar kaffe, tar med en kopp tillbaka till sängen och lyssnar på tystnaden. Sedan risgrynsgröt och skinksmörgåsar, varm choklad och apelsin till frukost. Julklappsutdelning i soffan. Jag sitter mittemot Adrian, har Kim precis intill min rygg. Tittar på när mitt barn blir glad över kläder och böcker. Är så full av välbefinnande, tänker att jag inte önskar någonting annat.

Första julaftonsstoppet är mina föräldrar. Mamma har bakat i dagarna två, deras matbord svämmar över av kakor. Mina bröder och deras familjer är där. Barnen blir sockerstinna och öppnar sina julklappar i en iver. Sedan åker vi till Kims mamma, tittar på Kalle Anka och äter julmiddag i timmarna två. Det slår mig när jag sitter vid deras matbord hur bra jag tycker om att vara där. Att det känns så hemma att vara med dem.

Tjugofemte december. Vi vaknar hos mina föräldrar, av två hundar som hoppar på oss. Min mamma knackar på dörrkarmen, hon har två kaffekoppar i händerna. Vi smyger nerför trappan, sitter länge och pratar och dricker kaffe innan vi dukar fram frukosten. Äter ris á la malta och smörgåsar med prinskorv och köttbullar och skinka och senap. Sedan packar vi ihop oss och rör oss till Kims mamma igen, äter ännu mer julmatsrester och dricker kaffe. Kramar alla hej då och styr hemåt igen, tillbaka till Stockholm.

Tjugosjätte december. Trängs med alla andra på stan, köper för en gång skull bara sånt som vi behöver på mellandagsrean. Vid tre kommer mina föräldrar och min brorsdotter. Jag och Adrian tar med dem på två timmars promenad genom ett vinterkallt Stockholm. När vi kommer hem igen har Kim gjort högrevsburgare och sötpotatisstrips, tryffelmajonäs och grönkålschips. När de några timmar senare åker hem igen har de även med sig Adrian.

Och nu, nu är det den tjugosjunde december. Kvar i Stockholm är bara jag och Kim. Vi jobbar de här dagarna, fast hemifrån och iförda pyjamas och mittemot varandra vid köksbordet. Det är mysigt. Tända ljus och kaffebryggaren ständigt puttrandes. Hämtmat och mina fötter i hans knä. Film i soffan när kvällen kommer. Sova tills vi vaknar, och sen börjar allting om igen.