Jag är tillbaka på den där knarrande luftmadrassen på ett i övrigt tomt sovrumsgolv i Stockholm. Det är sista natten på luftmadrassen. Sista natten i Katrineholm är redan gjord. Den gjordes igår. Inatt har jag en mindre kropp bredvid mig på luftmadrassen, en späd elvaåring som imorgon börjar femman. Han är nervös, jag är nervös.
Mina föräldrar skjutsade upp oss tidigare ikväll, ville veta var vi hamnade. Imorgon kommer Kim efter, tillsammans med ett par flyttmänniskor och ett flyttlass. Det ska bli så skönt att få hit vår säng, vår soffa, våra saker. Att få göra ett hem av den här lägenheten, av den här staden.
Men först har vi en ny skola och skoldag framför oss. Herregud vad jag hoppas att det kommer gå bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar